Så alla hittar oss



Jag och Ola tänkte skapa en hemsida som kommer fungera som vår "reseblogg". På det sättet kan alla som vill se vad vi kommer ha för oss under nästa tre månader.

Jag vet att mamma kommer läsa den iallafall;)

Länkar adressen när den är färdig!

Vintage Store

Så här såg det ut när vi firade Nadire som fyllt 20, för någon vecka sedan.



Jag och Julia



Lulu



Nadire och Lisa









Lite hårviftning







Fina Emma som äger lägenheten.





Emelie










Boardwalk empire

















Jag och Ola har börjat följa en serie som får oss att se fram emot annars tråkiga kvällar. Den innehåller allt det bästa. Pengar, drama, och massa massa sex.

Plus att damerna är så snygga att man önskar att man levde på 20-talet.

Hopp

Försök 1


Försök 2


Försök 3


Där satt den!


Det sista kortet använde vi som vår nyårshälsning och hoppades att besöktet till brevlådan skulle bli lite roligare för våra vänner.

Förra året vid denna tidpunk satt jag och skrev listor på vad jag skulle packa till Thailand, och nu när det känns som varenda svensk är där kan jag inte låta bli att bläddra igenom arkivet med bilder och längta tillbaka lite.

Vilda & Viggo













I Onsdags var jag barnvakt åt dessa fina ansikten. Vi pysslade, åt popcorn och kollade på Bamse.

De är nog de sötase ungarna jag vet.

Den 24








Jag hade en fantastisk julafton. Alla blev mätta på kalkon, var hysteriska under julklappspelet, och mölade i sig chokladask efter chokladask. Precis som det ska vara.

Och när snön började falla fick vi besök av en väldigt tanig tomte som var skrämmade lik min lillebror. Vi hade tydligen varit snälla detta året också.

Kyssar och nyckelben




















Chris Craymer Romance


Torsdagsromantik.

Eftersom jag saknar min fina Ola så jagnästan går av.


Snötäckta bryggor


















Så här såg det ut förra julen på Björkö.


Om några timmar ska jag dit igen. Undra om det är lika mycket snö i år...

Önska kan man..



Snälla tomten...

Den stora smällen



Big Bang Theory.

Jag skrattar varje gång.

Malmöö

Lördags vaknade jag tidigt i en varm säng på Björkö, slängde på mig lite kläder och satte mig i bilen.

För jag och Ola skulle åka till Malmö över helgen.
Och det visade sig bli två super fina dagar.

Håkan var med.



Och halvägs framme kom snön. Som fullständigt vräkte ner.


Vilket gjorde att julstämmningen i den sydligaste delen av Svergie var på topp!


Efter att vi checkat in på hotellet strosade vi oss runt bland de snötäckta gatorna, och hamnade på en skivaffär/cafe.





Där hittade jag många fina vinylskivor som var för dyra för att få följa med hem.





Men Oh vad jag gärna ville att plånboken skulle räcka till.







Vi gick till ett jätte mysigt cafe som låg vid lilla torg, med muffins som måste varit bakade i himlen.


Sedan blev det mer promenerande på gatorna samt ett försök till en "gruppbild" som gick sådär.



En affär som endast sålde ost, som jag blev tvungen att ta kort på.


Sedan gick vi tillbaka till hotellet för att göra oss iordning för kvällen. Det blev en resturang som bjöd på en helt oförglömlig orientalisk fondue (stavning?) som fick oss att rulla där ifrån.

Här någonstans glömdes kameran bort men hittades igen på morgonen. Då tog jag kort på Ola i den fina fönstret som vi hade på rummet. Jag älskar fönster som man kan sitta i.



Utcheckningen blev lite kaosartad då brandlarmet plötsligt började tjuta under frukosten. Hela hotellet blev galet och besökarna rusade runt i korridorerna.

Dock visade det sig  vara ett falsk alarm. Någon stolle hade inte förstått att man inte kunde låta en dörren till ångbastun vara öppen. Men skånska brandmän i lobbyn säger jag inte nej till!

Helgen blev precis som jag trodde. Full med pussar kramar och skratt.

?

Varför bajsar jag nästan på mig varje gång jag får ett melj från marknadschefen?

En kärleksfull omväg

Ola skickade precis ett sms, och frågade om jag kunde gå ut möta honom utanför huset.

Han som egentligen skulle åka hem direkt efter jobbet.
Han som jag inte skulle få träffa på flera dagar.

Han som nu åkte omvägen förbi mig, bara för att få pussas i två minuter.

Nu kan jag leva i några dagar till. Jag klara mig nu.

;



Klarhet.

Just nu känns mitt liv väldigt suddigt. Då lyssnar jag på Håkans nya skiva och plötsligt får jag synen tillbaka.

"Man måste dö några gånger innan man kan leva"

Den mannen är genialisk.

S & F







Nu ska dessa snart lämna oss, och det gör så ont i mitt hjärtat.

Jag kommer sakna dom så himla mycket.

Fan.

Ensam

Vissa dagar känns extra tunga och grå.
Det är dagarna då jag inte är med dig.

 

Dessa dagar låtsas jag att du sitter bredvid mig under middagen, håller min hand under bordet och släpper inte taget. Jag låtsas att du ligger på den tomma platsen bredvid mig i dubbelsängen, att jag kan ligga på ditt bröst och lyssna till dina andetag.  Jag låtsas att du kysser mig på ögonlocken, för jag vet hur precis hur det känns när dom nuddar dina läppar.

 

Jag saknar hur du viskar orden Du är det finaste jag vet i mitt öra innan jag somnar.

 

Det är misshandel att inte vara nära dig varenda eviga sekund. Jag känner mig så inkomplett utan dig här.


På tal om födelsedagar...

När jag tittade igenom gamla bilder, så hittade jag dessa.

Jasmines 18 årsdag, firades på en solig balkong, med rosa sider.

Det var ett riktigt prinsesskalas!


Alla fick bordsplaceringar, och Sandras hade ett liten notering...





Sedan blev det bordslekar, och Emilia fick vara den berömda Jackson brodern.


Fina Sara.








Fina Emila.




Jag hade på mig min prickiga klänning, som matchade mina solbruna ben.




Mera tårta.


Jasmine, var inte bara födelsedagsflicka utan även Björne.



Saknar er flickor!

Nattens bravader























Gårdagen

Kajsa fyllde 19. Grattis igen!

Nu ska jag vila min ben som fick dansa några timmar för mycket bland dragqeens och rök.

Neon och blöta strumpor

Jag fångade upp din tår med min kind.

Det blöta gräset hade lyckats fukta strumporna genom mina skinnimitations kängor, och jag hade börjat knipa med tårna för att få dom varma igen. Det var svart, och natt, och vi var omringade av svaga dofter från marijana ciggaretterna som några sög på lite längre bort.

Din hand var kall. Det vet jag, för jag höll den hårt.

Techno musiken som ekade mellan träden, försvann sedan mot den svarta natthimlen. Utomhussvartklubben var som en utomhussvartklubb alltid är. Men det var inte jag. Inte förens jag fick säga det jag ville säga.

I det blöta gräset bland neonljus satt vi, och lugnet sjunker in.
Jag var närmare dig än någonsin.

Jag fick mina svar.


Möten

Träffade en klasskamrat från högstadiet idag.Sofia. Tänk vad tiden har gått fort sedan man var en finnig, osäker "flyta med strömmen tjej".

Jag är så glad att den tjejen är borta.
och så glad över att se Sofia igen.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0