För några dagar sedan vaknade jag med världens finaste väder utanför fönstret, så jag var bara tvungen att ta mig ut.

Att bara höra sina egna andetag, knarret under skorna när jag pölsar fram i snön, och dunset från snön som faller från trädgrenarna mot marken var magiskt.

Allt var så stilla och vackert.


















När fingrarna blev för kalla värmde jag mig vid en varm hästmule.